Skolidrott - Kenya/Sverige
Gympalektionerna var i mitt tycke roliga, såväl på ISK som på Gärdesskolan. Det var alltid ett tillfälle att "leka av sig" och göra av med den extra energin som jag och kanske många andra hade som barn.
Gympalektionerna på Gärdesskolan var rätt så varierade. På vackra och soliga dagar under sensommaren och våren var vi oftast utomhus. Både Gärdet och Lill-Jansskogen låg i närheten av skolan. På Gärdet spelade vi bland annat fotboll och brännboll. Jag var inte särskilt duktig på fotboll jämfört med de andra, men rätt bra på brännboll. I Lill-Jansskogen hölls vid enstaka tillfällen orienteringsrundor. Under en blöt orienteringsrunda någon gång på hösten hade jag turen att paras ihop med en sportig vän som var en mycket duktig orienterare. Jag behövde själv inte göra så mycket kartläsning, utan följde helt enkelt efter min vän. Vi hamnade bland de bästa tack vare min väns förtjänst. På våren hölls även Gärdespulsen - en löptävling på 10 km som gick runt Gärdet och Djurgården. Jag var oengagerad i tävlingen och gick för det mesta och pratade med vänner som inte heller var intresserade av att springa.
Även under vintern var vi vid enstaka tillfällen utomhus under gympalektionerna i Stockholm. Vi åkte skridskor på en bana som gick runt Östermalms IP. Jag tyckte det var trist, svårt och monotont att åka runt banan och hade aldrig åkt skridskor innan jag började på Gärdesskolan. Jag har inte heller åkt skridskor sedan dess. På den tiden fanns ett pittoreskt trähus med ett café och omklädningsrum på Östermalms IP, som låg i anslutning till (skridsko)banan. Detta förbättrade situationen väsentligt, då det fanns möjligheter att köpa sötsaker och värma sig efter skridskoåkningen.
Gympalektionerna hölls annars främst i den stora och typiska gymnastiksalen. På golvet fanns en basketplan markerad i vitt, ribbstolar längs väggarna och ett stort förråd för att lagra utrustningen i. Lektionerna som jag bävade för mest, var sådana där vi var tvungna att lära oss dansa pardans - främst bugg. Jag hade inte speciellt stor koordinationsförmåga, saknade taktkänsla och svettades även en hel del. Detta ledde till att jag tyckte att det var pinsamt att behöva dansa med och inför andra. Roliga pass var istället då vi spelade - eller snarare lekte - spökboll och sysslade med ren gymnastik. Det som jag saknade under min tid på Gärdesskolan var (fler) tillfällen att spela tennis, badminton eller simning, som snarare var "mina grenar". Det som jag även tyckte var mycket löjligt var att många försökte vara så snygga som möjligt under gympalektionerna, vilket naturligtvis är helt befängt.
På International School of Kenya fanns även där en gympasal, även om lektionerna hölls utomhus oftare jämfört med på Gärdesskolan. Min gympalärare under den tiden var en vältränad blond amerikansk man med ett förflutet som skådespelare. Han var duktig och visste hur han skulle motivera oss till att träna. Varje gympalektion drogs igång med många sit-ups, armhävningar och så kallade "jumping jacks". Scooters var något som utnyttjades flitigt i gympasalen på ISK. Scooters liknar skateboards - de är kvadratiska och låga plastbrädor med hjul. Den största skillnaden mellan scooters och skateboards är att scooters är till för att sitta på och träna armarna med, då de puttas runt. Lektionerna med scooters var rätt kaotiska, eftersom vi barn ofta körde in i varandra i gympasalen. På det stora skolområdet fanns även tennisbanor och basketplaner. Vi spelade därmed rätt ofta tennis och basket. Friidrott var även det något som vi tränade ofta - med kortdistanslöpning på tid, och långdistanslöpning runt ett stort fält som hörde till skolan. Det var en tysk smal och kort kille i klassen som var överlägset bäst på att springa, och var ofta flera hundra meter framför oss andra när vi sprang runt fältet.
Nordic Sports Day var en härlig familjedag för alla nordiska barn (och deras föräldrar) som var bosatta i Nairobi under den tiden. Även de som gick på Svenska Skolan där hade möjlighet att delta i detta. Nordic Sports Day hölls på ISK. Jag minns tyvärr inte så mycket från denna dag förutom att jag och min syster deltog i tennismatcher mot andra. Andra aktiviteter var fotboll och simning. Denna tradition finns kvar än idag.
På ISK var simlektioner obligatoriska för alla barn. Detta var även mitt favoritämne på den tiden. Det fanns - och finns än idag - en stor och mycket fin utomhuspool på skolområdet. Själva området runt poolen var också fin, med mängder av tropiskt gröna växter. Poolen på ISK hade även flera hopptorn i likhet med en tävlingsbassäng. Vi fick lära oss frisim, bröstsim, ryggsim och sidsim. Den amerikanska, stiliga kvinnan som var vår simlärare beskrev sidsimning med satsen "pick an apple and put it in your basket" - vilket var till mycket stor hjälp. Vi fick även lära oss att dyka från låga och höga höjder. Ibland dök vi direkt från poolkanten (vilket man egentligen inte ska), och ibland från något av hopptornen. Det högsta hopptornet dök jag dock aldrig ifrån, utan hoppade rakt ner istället. Det hölls även ibland simtävlingar och tillfällen då elever fick simma banor i syfte att skänka pengar till välgörenhet. Detta var en motiverande aktivitet för många, även för dem som kanske inte var så förtjusta i att simma.
Har även du gått på skola utomlands? Vad tycker du i så fall är de största skillnaderna och likheterna? Dela gärna med dig av dina erfarenheter! Klicka på länken nedan för att komma till skolgården.